everythings that kills me makes me feel alive

Första gången sedan innan nyår som jag faktiskt känt mig säker uppe i sadeln på storhäst, känns ännu bättre att det även var på en hopp lektion som verkligen inte längre är mitt favoritmoment. Och på min gamla favorit som jag vet kan kasta av en under hopplektioner. Känns bra. Känns som jag är på väg tillbaks till en säker plats i sadeln!

Och sedan är min studentklänning nu beställd! Problemet är väl bara att franska storlekar inte är som de vanliga storlekarna...men men, om senast nio dagar går den att hämta ut!

and I don't want the world to see me, 'cause I don't think that they'd understand

Något säger mig att den här veckan inte är den bästa utav veckor.
Igår kom beskedet att Emil hittats död. Jag kan inte säga att jag kände honom eller så men han var en del av min barndom och det känns ju ändå. Han var ju någon jag och min lillebror en gång lekte med då våra föräldrar ibland träffades. Så alla tankar går till hans familj för stunden. Må han vila i frid.

Annars fortsätter min tisdag med dåligt humör och alldeles för mycket plugg och ett mående som sviktar men det här klarar jag! Redan planerat att ta ut all energi på annat imorgon så det inte finns energi kvar till sådant här!

I walk home the same old streets, by grey walls and hard concrete

Vet inte om videon var cool eller var det var men fan den var bra!

"Um, wow. I don't know if it's the song selection or because it's in black and white or the fact that everybody in this video is so attractive, but what started out as incredibly awkward—seeing two strangers meet each other and kiss—turned into something pretty damn beautiful. The premise of the video, called First Kiss and directed by Tatia Pilieva, was to get 20 strangers and have them kiss each other for the first time. It gets electric.

It's cute to see the strangers be all hesitant at first (as most sane and sober people would be!) but once they go for it, it's like watching fireworks, man (as barf-fully cheesy as that sounds). It's unexpectedly touching, like watching a documentary turn into a romantic comedy that doesn't suck. Anyway. Free kisses for everyone!" - Källa

 
)

Kom inte hit om du vill bli buren, du ser väl att jag är tung nog som det är

Den här dagen alltså.
Har haft det så otroligt bra och har träffat systra de mi, så vi åkte och tränade, hur kul som helst att träna med henne. Träningsvärken imorgon dock...
Sedan har jag äntligen fått svar och i stort sett suttit och gråtit av glädje för att allt det stora inte var något mer än ingenting. Allt är oförändrat, precis som det ska vara, som det måste vara.
Nu sitter jag på jobbet, ska nog börja jobba, suttit här sedan åtta, produktiv.se

Den får en att darra som höstlöven, den får en att vissla i mörkret.


Min prins. En av de få mest älskade individer jag lyckats träffa i mitt liv. Terapi i världsklass. Världens bästa vän. Vadå att jag älskar honom mer än de flesta människor i mitt liv. 

It's easy to be alone, it's easy to hate yourself when all your love is inside someone else

Sitter i min egen säng ikväll med en öl bredvid mig och en spotify lista som spelas på högsta volym.
Den här dagen har nog varit ganska värdelös, eller vår enda lektion har varit värdelös. Inte givande alls och hade hellre stannat kvar i den varma sängen jag tvingades lämna imorse...men men, ska väl inte klaga när jag ändå slapp sova själv liksom.
Kvällen spenderades sedan i stallet och gud vad jag avskyr att vara uppe i sadeln igen på "vanlig häst". Satt mest och tänkte "jag hatar ridning, jag hatar ridning" under lektionen. Usch, hatar att vara otrygg på hästryggen. Nu har det ändå gått två månader men det min panik i sadeln blir snarare värre än bättre. Men bara att kämpa vidare, får ju inte ge upp för då är det ju kört på riktigt. Och ännu mer kört med min plan med att bli ridande polis, dvs. sitta i sadeln på en "vanlig häst". Så synd att en inte kan rida islandshäst inom polisen....
Men nu ska jag klunka vidare på min öl och kolla på HIMYM och bara se fram emot en dag i stallet på Ekerö med min prins.

Dom himlarna har lämnat mig för länge sen, nu vet jag hur det känns, jag hatar att bli liten

Är nu på väg hem från en lite snöigare del av Sverige mot en lite vårigare del av Sverige.
Så nu återvänder vi till vardagen med skola, plugg och allt annat vad det innebär!
Har haft en fin vecka med skidåkning, pulkaåkning, skoterturer (där vi såg en flock renar på fjället, mvh starstruk), och massa annat som hör till.
Men om några timmar kommer jag snart kunna omfamna min egen säng igen åtminstone!!

v

Shout out to the dreams you'll chase Shout out to the hearts you'll break Nothing is gonna stop you now

Är nu i liften på väg upp med "Stick and stones" med Jónsi i öronen. Idag är kameran med mig i backen, inte det bästa fotovädret med dimma men så har det varit större delen av varje dag här uppe i norr. Men några fina bilder fick jag ju!!
Och igår var vi ute på skotertur hela eftermiddagen, hur mys som helst! Och nu har jag ju då åkt skoter för första gången och glömt bort att jag hade en vagn med Amanda och Alexander i bakom mig så jag gasade på lite mycket andra gången jag körde...^^ Och på vägen hem såg vi en hel renflock, inte varje dag man ser det i det vilda!!
Jag har det i alla fall fint här uppe!



Go on and touch, don't think too deep in, don't be so scared of the things you love

Det här med att jag hade världens bästa helg är ju faktiskt något en kan skryta om lite.
Började hela helgen med BD kväll, hur mysigt som helst, jag mådde bäst. Rödvin och lucky strike och mina älsklingar Simon och Amanda men tillhörande underbart BD folk.

På lördagen var det ut igen med Mandisen för att träffa fint folk där med, bra kväll, lite diffus bara kanske. Sen vandrade vi hem runt fyra för att sedan sova.

Söndagen blev det bilfärd hela dagen med far, Amanda och Alexander. Så nu befinner vi oss i Lofsdalen med fint väder, bra skidåkning och lever på ett trångt varmt rum.

Så hej jag lever, jag mår väldigt bra, men nu blir det ut i backen!!

Känns som känslor och panik har tagit över i mitt liv, känns som ivern och ses har gjort mig vansinnig

Näst sista dagen för projektarbetet att slutföras, känner att jag är tusentals mil ifrån att bli färdig. Lugnar nerverna och ångesten med ett glas rött och BD i bakgrunden. Jag är åtminstone en bra bit på väg, längre än vad jag nog har insett också. Men snart slipper jag detta och kan bara vila från stressen.
 

du kommer ångra dig, du kommer ringa mig, jag kommer ångra mig, jag kommer ringa dig

De senaste dagarna och de kommande dagarna går mest åt till panik över skolan och fritiden. Har alldeles för mycket i skolan som ska göras till just denna vecka. Två eller tre prov, en redovisning/inlämning och sedan de viktigaste av allt, gymnasiearbetet. Så mycket stress, så lite tid, så mycket förakt gentemot mina lärare som väljer att lägga allt denna vecka och inte veckan efter lovet då allting är mycket lugnare. Så valet att åka till gymmet trots att jag inte har tiden för det är mitt bästa beslut någonsin idag. Att få göra av med all ilska, frustration och sådant och bara koncentrera sig på en sak.
Trots att den här veckan är så kaotisk så det inte är sant tror jag den kan bli riktigt bra trots allt. Förra veckan innabar ju samma stress men var ändå oerhört bra med fika med Mathilda, stallet, utgång och allt annat fint som hände. Så satsar på att inte deppa ihop helt ändå och försöka hitta på saker att bryta av plgg stressen med!!
 
Men nu står duschen först på schemat och sen en dejt med min säng!
 

För en ork som inte fanns, du sakna min, jag sakna din.

Idag har jag försovit mig när jag tog fel på en timme.

Idag har jag åkt tåg.

Idag har jag saknat ett soligt och lite gladare väder. Eller mest saknat en blå himmel.

Idag har jag ordnat upp med skolarbeten jag mest känner så här för.

Idag har jag åkt buss ute på landet.

Idag har jag pussat på världens bästa samt tagit fina bilder. Samt åkt av honom för andra gången i mitt liv vilket resulterade i det mest bekväma fallet någonsin. Det var på riktigt väldigt behagligt att falla av vilket det inte borde varit. 

Sen har jag tillslut återvänt till min säng igen.

Helt okej dag så där väldigt sammanfattad med bra bilder typ.

vad gör vi nu, varför sa du ingenting, varför lät du mig gå vilse, jag är så trött på stockholm

Idag har jag varit och träffat läkaren. Jag har tagit reda på varför jag så lätt svimmar eller får yrsel utav varma lååånga duschar. Lågt blodtryck var det här då. Ingen rolig eller konstig anledning där liksom. 
Jag var iväg och tränade en sväng. Gick sedan och köpte apelsin juice och godis på det. Mycket bra kombo på det där.
Jag har cyklat för första gången i år, tror jag. Kändes bra att cykla från gymmet istället för att ta bussen liksom.
Jag har börjat planera förändringar på vårt evenemang för vår skiva och hur vi dessutom ska kunna få folk att bli mer taggade på att komma. Och tänker ge mig själv och Joakim creed för det. Därför jag köpte godis säger vi....
Har suttit och skrivit på en packlista inför fjällen. Det är nummer tre. Hittar inte de andra liksom...
Och nu sitter jag och ska börja plugga till ett prov jag har imorgon. Egentligen borde jag sova. Kommer aldrig komma upp vid halv sex som jag måste göra imorgon annars. Men men, problem för framtids jag.
 
Så hej svejs på er. Ska börja uppdatera med roligare saker här framöver, inte massa tråkig text. Jag försöker lova det åtminstone.

let's grow old together, and die on the same time, you said

Fy fan för den här jävla undran.

berätta hur du gör, det är en känsla som du lämnar när du vänder bort din blick

Riktig barndoms musik. Kan nog säga att det var en av mina favorit låtar när jag var mindre och det har väl ihop det med att Törnrosa var min favortifilm under större delen av min barndom. Och Lana's veriasion utav låten är ju bara för bra för att vara verklig.
 


En flicka på snart 18 år i d enna värld. Lever mitt liv i kampen på att ta mig ifrån min självskada och depression. Och på vägen lära känna mig själv.